I torsdags (den 22 september) kände jag av de första sparkarna från vår lilla bebis. Trodde först inte att de var sparkar för de kändes så svagt men samtidigt var de en känsla jag aldrig känt förut. Kändes liksom som fladder, som barnmorskan säger att de första sparkarna kan kännas. Efter ett tag kom en betydligt skarpare spark och jag skrek till "aj som fan" haha gjorde ju inte ont men eftersom de första var så svaga var jag inte alls beredd. Igår kändes de betydligt mer, också då när jag låg ner i sängen för att sova. Tyvärr känns de inte på utsidan än så Peter fick inte känna sparkarna men snart får säkert han också känne liten!